Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en korsning utav kväve samt syre. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flertal absolut vet, är lustgas samt det är ej en brännbar gas.

Gräddpatroner med dikväveoxid (lustgas) till gräddvisp

Dikväveoxid alternativt luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid har ett enormt användningsområde, som bland annat i vården vari den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men numera används den även i så kallad gräddsifoner som man kan finna i olika kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner används som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund samt botten, en pratisk alster som används för att fixa vispad grädde till diverse, såsom semlor och i kokkonst. Det finns flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan också förvara din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir blaskig och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när man önskar vispa grädde, lägger du främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar man på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu kommer grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli luftig absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en semla. Grädde kan användas i annorlunda områden, som i fika samt varm choklad koppar, men även i kokkonst och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det är även flera som innefattar grädde i sin GI mat recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den inte ska homogeniseras beror på att grädden alias vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som innehåller dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden har en fetthalt på 40 %, men det är också de som har lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.